I Danmark finns två stora vindkraftsparker i havet. Anläggningarna är likartade i skala som den som planeras på Stora Middelgrund. De danska vindkraftsparkernas miljöpåverkan har undersökts noga både i anläggningsfasen och i driftskedet. Erfarenheterna kommer att tillvaratas i planeringen av parken på Stora Middelgrund.

Grundbottenområden i allmänhet har mycket stor betydelse för det marina ekosystemet i kustnära vatten och innanhav. Utsjögrunden i Kattegatt kännetecknas av friskt vatten, en riklig bottenflora och ett rikt djurliv. Vindkraftsparken leder till en mycket liten förlust av livsmiljö (habitat) för bottenflora och bottenfauna som eventuellt kan anses kompenseras av den så kallade reveffekten.

Konstgjorda hårda strukturer i vatten bildar underlag för ett lokalt artificiellt växt- och djursamhälle av fastsittande skaldjur och alger. Reveffekten kan leda till lokalt ökad biologisk produktion och omfördelning av fiskbestånd. Effekten utnyttjas ibland kommersiellt för att stimulera fiske och skaldjursproduktion.

Reveffekten gör att den biologiska mångfalden och produktionen ökar lokalt vid kraftverkens fundament. Med ett inbördes avstånd mellan verkens fundament på minst 800 m finns inte någon risk för att reveffekten på Stora Middelgrund ska skada grundets organismsamhälle eller biologiska produktionsförhållanden i stort. Den konstgjorda yta som tillförs området är större än den bottenyta som tas i anspråk.

Fiskfaunan på Stora Middelgrund domineras av torsk, sill, skarpsill, rödspotta, fjärsing och knot. Stora Middelgrund är också gynnsamt för sillens lek. Havsområdet strax öster om Stora Middelgrund antas utgöra lekplats för torsk.

Knubbsäl, tumlare och ett mindre antal gråsälar förekommer i Kattegatt. Knubbsälskolonier finns på de närbelägna öarna Anholt och Hallands väderö, båda inom 25-30 km från Stora Middelgrund. På Anholt finns också en mindre gråsälskoloni. Satellitspårning av knubbsäl på Anholt pågår sedan sensommaren 2005. Sälarna rör sig bland annat över Stora Middelgrund som troligen har betydelse som födosöksområde. Även knubbsälarna på Hallands väderö kan utnyttja Stora Middelgrund för födosök.

Satellitspårning av tumlare visar att de företar vidsträckta vandringar. En individ som fångades i Stora bält observerades påtagligt många gånger vid Fladen och Stora och Lilla Middelgrund.

En del fladdermusarter flyttar liksom fåglar över större avstånd. Fladdermöss följer liksom landlevande fåglar kustlinjen vid flyttning. De undviker längre flygningar över öppet vatten. Fladdermöss flyttar därför sannolikt inte över Stora Middelgrund och man behöver inte befara ökad dödlighet på grund av vindkraftsparkens lokalisering mitt i södra Kattegatt.

Kattegatt, särskilt de stora grundområdena vid Jyllands ostkust men också utsjöbankarna Stora och Lilla Middelgrund och Fladen, har stor betydelse för många fågelarter, inte minst vintertid. Utsjöbankarna är av särskilt stor betydelse för alkfåglar som sillgrissla och tordmule. Områdena är också viktiga för olika måsfåglar med stor förekomst av bland annat övervintrande tretåig mås.

Kunskaperna om flytt- och födosöksrörelser över Stora Middelgrund är idag otillräckliga för att göra en detaljerad bedömning av vindkraftsparkens konsekvenser för olika fågelpopulationer. Erfarenheter från andra likartade anläggningar visar att flyttfågelsträck har förmåga att undvika vindkraftsparken och att fåglar som flyger in mellan verken har förmåga att undvika kollision med rotorbladen. Sannolikt kommer vindkraftsparkens påverkan på fågellivet att vara så begränsad att fågelbeståndens populationsdynamik inte påverkas.

På svenska delen av Stora Middelgrund fångades under perioden 1996-2004 i medeltal 522 kg fisk/km2 och år genom bottenfiske, rörligt pelagiskt fiske och nätfiske. Motsvarande fångst i ett område som är representativt för fisket i allmänhet i sydvästra Kattegatt är 650 kg. En betydande andel av fångsten på Stora Middelgrund (ca 25 %) sker genom nätfiske som annars utgör en mindre del av fångsten i sydvästra Kattegatt (ca 5 %).

Fångsten på Stora Middelgrund utgörs av torsk (35 %), skarpsill (20 %), sill (14 %) och rödspotta (13 %). Dessa andelar är jämförbara med fisket i allmänhet i sydvästra Kattegatt utom för rödspotta som utgör en fyra gånger större andel av fångsten på Stora Middelgrund jämfört med sydvästra Kattegatt i allmänhet.

Stora Middelgrund är en del av ett havsområde som av Fiskeriverket föreslagits som riksintresse för yrkesfisket.

Utsjögrunden i Kattegatt, inklusive Stora Middelgrund är populära fiskeplatser för fritidsfiske och vanliga målpunkter för kommersiella turistfisketurer. Av denna anledning har Stora Middelgrund utpekats som riksintresse för friluftslivet.

Under äldre stenåldern var Skåne och södra Halland förbundna med det kontinentala Europa i ett sammanhängande landområde över de nuvarande danska öarna. De nuvarande förbindelserna mellan Östersjön och västerhavet via Öresund och bälten fanns inte. Ett förstadium till Kattegatt fanns i form av en havsvik med förbindelse med västerhavet norrut. Det innebär att det kan finnas fornlämningar från stenåldern i den södra delen av Kattegatt. Det finns också många skeppsvrak på och i närheten av Stora Middelgrund.

Omfattande sjötrafik från Östersjön genom Öresund mot Nordsjön passerar i närheten av Stora Middelgrund. Det finns en led för tung sjöfart ca 7,5 km meter väster om den föreslagna parken. Sjöfart mellan Halmstad och Grenå kommer också att passera i närheten av vindkraftsparken. Därtill kommer yrkesfiskarnas trafikering att påverkas, liksom fritidssegling och fritidsfiske inklusive kommersiellt turbåtsfiske.

Under byggskedet kommer ett ca 75 km2 stort område att påverkas av aktuella arbeten. Sjötrafiken kommer att förbjudas inom ett område som sträcker sig ca 500 m utanför de planerade anläggningarna.

För driftsperioden föreslås ankringsförbud till ca 250 m utanför parken. Ankringsförbud kommer också att gälla inom ett 50-100 brett stråk som reserveras för kabelförbindelsen mellan vindkraftsparken och fastlandet.

Verkens höjd inklusive rotor uppgår till 190-200 meter. Det kommer att ställa särskilda krav på märkning med mera.

Vindkraftsverkens höjd gör att de kan synas på stora avstånd. Det är många faktorer som påverkar hur de uppfattas från olika observationsplatser och hur den visuella påverkan skall bedömas, t.ex. sikt, observatörens höjd över havet, ljusförhållanden med mera. I tabellen nedan redovisas andelen dagar enligt SMHI som siktförhållandena är sådana under någon del av dagen att verken går att observera på olika avstånd. Avstånden har valts med hänsyn till relevanta observationsplatser.

För att åskådliggöra hur vindkraftsverken ser ut från olika platser har fotomontage framställts genom att foton av verkliga vindkraftsverk placeras in i foton med utsikt mot Stora Middelgrund. Med hjälp av datorberäkningar kan en bild framställas som återger vindkraftsparken som den skulle se ut från olika platser med hänsyn tagen till avståndet och observatörens höjd. Kamerans vidvinkel har anpassats för att återge samma bild som det mänskliga ögat ser. Fotomontage finns från platserna i tabellen förutom vid Hallands väderö, se fotomontage och översiktkarta.

Ett kustavsnitt norr om Halmstad studeras som tänkbar plats för kabelns landanslutning. Delar av kusten är utpekad som riksintresse för friluftslivet, naturvården och kulturmijön. Naturvårdsintressen förekommer som kan kräva särskilda hänsyn och tillstånd. Strandskydd finns också. Den norra delen av kustavsnittet innehåller starka naturintressen (Natura 2000) och område av riksintresse för kulturmiljövården. Även i söder förekommer naturvårdsintressen.

SGU har med anledning av länsstyrelsens förslag att göra Stora Middelgrund, Morups bank och Röde bank till Natura 2000 område yttrat att ett skydd av hela Stora Middelgrund och Röde bank inte är motiverat. Man vill att förslaget begränsas. Man pekar på den mäktiga sand/grusfyndighet som finns på Stora Middelgrund som även tidigare har exploaterats och avstyrker att Stora Middelgrund utpekas som Natura 2000 område. SGU och Boverket har också pekat på att området är av intresse för vindkraftsexploatering.